Sanningar om mig

sju sanningar om dig själv
1. Jag älskar mitt namn.
2. Jag hatar min kropp av hela mitt hjärta.
3. Jag tar ingen skit.
4. Jag vill alltid ha det jag inte kan få.
5. Jag har alltid tyckt att min röst är mer manlig än kvinnlig.
6. Jag börjar oftast skratta när jag bråkar med mina föräldrar, då tror dom att jag ljuger.
7. Jag är egentligen orangehårig, värsta gingerhårfärgen.

sex sanningar om hur du var som liten
1. Jag älskade att klättra.
2. Jag älskade badhus, jag låg alltid på botten och kollade på folk som simmade.
4. Jag läste ut vuxen böcker på 2 dagar.
5. Jag hade fantasi till tusen!
6. Jag försökte alltid få min pappa att bli stolt över mig.
fem sanningar om ditt kärleksliv
1. Jag har vart kär två gånger.
2. Jag är förlåter dom jag gillar så enkelt, trots otrohet.
3. Jag är väldigt blyg i början när jag märker att jag gillar personen.
4. Killar som kan sjunga, spela gitarr/ piano as bra eller dansa faller jag pladask för.
7. Jag är förvirrad just nu.

fyra sanningar om ditt familjeliv
1. Jag ogillar min lillasyster.
2. Min mamma är väldigt förstående.
3. Min pappa är väldigt bestämd, jag försöker göra han stolt fortfarande.
4. Min mamma är också väldigt glömsk.

tre sanningar om ditt vänskapsliv
1. Jag är oftast för snäll när mina vänner frågar om något.
2. Jag har jätte få nära vänner.
3. Jag trivs med killars sällskap mer än tjejers.

två sanningar om din personlighet
1. Jag har en humor som bara min familj och min bästavän förstår sig på.
2. Jag är ovanlig och får oftast komplimanger för att min personlighet ''är så skön'' eller ''underbar''.

Svar på kommentar

Varför tror du att du kommer hamna på sjukhuset?
Dum som jag är så glömde jag skriva anledningen. aja här kommer den.

Nummer ett. Två tjejer i 19-20 års åldern misshandlade min kompis och även hennes mamma och stalkade hennes vänner, pojkvän och familj. När jag var med henne så körde dom efter oss, bokstavligt upp på trotoaren och försökte köra över oss. Jag till och med snuddade vid deras framsida på bilen. Jag tål inte sånt där överhuvudtaget. Så en dag när dom åkte förbi oss i deras bil som vanligt så slängde dom sig på tutan och skrek och fuckade finger åt oss. Vad gör då irriterad och arga jag? Jo, fuckar finger tillbaka. Nu är det mer jag som är intressant, mer intressant än min kompis familj, vänner och pojkvän. Dom roar sig med att köra efter mig, tuta, skrika och vara allmänt omogna. Här om dagen tutade hon genom hela stan, skrek på mig och fuckade finger. Hur lågt har man inte kommit om man beter sig sådär när man är 19-20 år? Nu är det väl bara vänta på nästa attack, kanske lyckas dom köra över mig någon dag.

Nummer två. En kille snodde pengar från fyra av mina vänner och även av mig. Jag gick fram till honom och frågade vad fan han höll på med och att han skulle lämna pengarna till mig nu på direkten. Svaret blev ''ett ord till och jag kommer skära upp din hals! Walla. Käften, okej?'', pff.. som om jag är rädd för en jävla wannabe? Nej. Jag fortsatte och sa att han skulle passa sig jävligt noga. ''Min släkt kommer döda dig, fattaru?'' var hans svar på allt jag sa, bitch please. När jag sen sa att det är fegt att ge sig på tjejer så sa han att det skiter han i. Flera månader gick och vi träffades igen. Han försökte sno en gång till och denna gång hann jag stoppa honom. Det slutade med att han slog mig hårt som fan i huvudet med knytnäve och visade kniven han hade i handen. Nästa gång tog han en pistol mot mitt huvud bara för att jag kollade på honom, jag antar att han är rädd? Med tanken på att han försökt våldta mig så ska jag ge igen, ni kan säga vad ni vill. Jag är inte rädd för att dö direkt och inte är jag rädd för honom heller. Jag kickade han i skrevet och sprayade pepparspray i ansiktet på honom. Jag kan ju säga att han letar efter mig. Polisen kan jag inte kontakta eftersom att droger är med i detta, så det kommer bara förstöras för mina vänner då.

Förstår ni nu varför mitt liv är ganska.. kaos?

Är jag ätstörd?

Jag ser inte mig själv som ätstörd längre. Jag menar.. visst, normala människor kopplar inte choklad eller godis till spya. Säger någon ''vill du ha choklad?'' så kopplar jag det till ångest eller som om någon frågar mig rakt ut ''vill ha spy upp lite choklad?''. Sånt gör väl inte normala människor. Men jag tycker att jag är frisk ändå, men att jag är Pro Ana. Och pro ana är ingen sjukdom. Min livsstil är svält eller spya. Jag har valt den själv, jag blir inte direkt tvingad. Så.. Så länge jag gör det av min egna vilja, hur kan det bli till en sjukdom då?

Jag ser mig inte som sjuk i alla fall. Jag känner mig rätt så stolt över att vara pro ana.
Det är då inte någonting jag skulle gå och säga till min mamma, men skulle det vara en mindre tabu att vara det så hade jag ju inte direkt skämts över det om man säger så. ''Pro Ana'' är sååååå fint. Att säga det högt, hör ni inte hur mysigt det låter egentligen? haha, alltså själva ordet.

20 stycken gillade inlägget

Eftersom att 20 stycken nu har gillat inlägget om att jag ska lägga upp en bild på mitt ansikte så ska jag göra det. Men i eftertanke så borde jag inte göra det på den här bloggen för jag vet hur många anonyma småkryp det finns som läser, men inte kommenterar som bara vill förstöra.

LÄMNA EN KOMMENTAR MED DIN BLOGGADRESS ELLER MAILADRESS SÅ KOMMER JAG SKICKA ANV.NAMNET OCH LÖSENORDET TILL SIDAN JAG LÄGGER IN BILDERNA PÅ. ALLA KOMMER FÅ TILLGÅNG TILL SIDAN, SÅ LÄNGE MAN LÄMNAR ETT SPÅR EFTER SIG I KOMMENTARSFÄLTET.

förlåt för besväret, men ni förstår säkert!

Ur min garderob

Jag älskar när man har enkla helsvarta jenas, en helsvart knäpptröja ni vet? Den uppknäppt och sen ett riktigt BOM linne under, sen några söta enkla ballerina skor som passar. Det finns nästan inget snyggare enligt mig! Sen piffa upp det med smycken som passar. Det är verkligen min stil. enkla plagg sen en detalj som verkligen syns. Som jätte skrikig färg på linnet. Som tex. turkos, rosa, gul eller vad som. Det märker man om man kollar i min garderob. Massa bom linnen, eller enkla med något som märks på dom.

Mer än hälften av min garderob använder jag inte. Varför? Jo, man måste ha jeans eller shorts till de. vilket jag inte riktigt kan ha ännu. Tog bara dom som låg framme, inte världens snyggaste, men ni fattar poängen! Snart kan jag ha på mig det jag vill, ooooooh.. jag bara längtar!



Mina gamla jeans som jag nu har som mål att komma i! Dom satt jätte snyggt förut!
jag vågar inte prova dom än, min röv är sjukt stor haha.. det är alltid där det tar stopp..!

What the fuck

Jag mätte mig nyss, längden. Vilken chock jag fick! 171 cm lång stog det?! EH VA?!
Det gör i alla fall mitt bmi lägre än innan, wohoo. På det sättet var det bättre! Happy face.

15,9 varje månad

medans alla andra är på väg till max för att äta så sitter jag och äter på isbitar ♥ det är sjukt gott, det smalar inte som vatten, jag förstår inte haha. Idag är det helg för andra gången. Här nedan är mitt schema:

Fredagar:
fasta
Lördag: 200 kalorier
Söndag: fasta
Måndag: fasta

jag
150 + 150 + 200 = 500
500 * 4 = 2 000 kcal/mån.

normala
2 000 * 7 = 14 000 * 4 = 56 000 kcal/mån.

totalt
56 000 - 2 000 = 54 000
54 000 / 7 000 = 7,7

uttag
500 * 7 = 3 500
3500 * 4 = 14 000
14 000 / 7 000 = 2

Annat
7,7 + 2 = 9,7

1 553 * 7 = 10 871
10 871 * 4 = 43 484
43 484 / 7 000 = 6,2

9,7 + 6,2 = -15,9 kg

Sätter jag lever och äter visar att jag hamnar minus 15,9 kg i månaden. Men jag kommer självklart inte tappa så mycket på en månad.. Men ganska kul att se. Ni kankse inte hänger med på min räkning ovanför? Jag var en riktig mattekung tills 9:an kom.

Jag kan ha mammas jeans

Just ja, jag kunde ha på mig min mammas jeans. Hennes ben tycker jag är sjukt mycket smalare än mina, verkligen! Konstigt nog satt dom inte speciellt tightare på mig än på henne? Jag fick på mig dom! Men jag är inte nöjd förrän jag kan ha storlek 23-24 i jeans.

nu mina vänner, så ska jag sluta bomba er på bloglovin hehe..

Never give up

*Bilden raderad*

pösig munktröja

munktröjan såg förut ut såhär ;

och nu ser den ut såhär ;

↓ det är tröjan som står ut, inte min mage. pösig!

jeans och fuckade knän

mina jeansleggings som jag provade förut och la upp bilder på, dom fick jag kämpa för att dom skulle på. men på kom dom. men nu? dom sitter perfekt! bilden är från förra gången jag tog på mig dom. jag älskar framgång!

det som gör att jag inte kan ha jeans förutom att jag är fet, det är nog att jag är kobent. för er som inte vet vad kobent är så finns det en bild här nedanför. något som störde mig otroligt mycket när jag kollade på bilderna på google så var det att flera försökte härma och köra knäna mer innåt. sen ska dom också vrida på fötterna så man ser ut som ett sär? alla kobenta har inte särfötter.. suck.

här är särfötterna. seriöst, det är inte speciellt roligt som ni verkar tycka det.

sudda bort fett

hälften av mitt lårfett ska bort, hälften!!! då kanske jag blir lite nöjd. jag är så jäkla bred. enorma höfter och sånt där. ibland är jag nöjd, men oftast inte. jag vill bara vara lite mindre och inte född bred, det förstör en hel del att ha breda höfter.. och fettet högst upp på låret, hur blir man av med det?! blir galen, illamående och äcklad. usch

Glömsk

magen kurrar, tur att vi aldrig har en tyst lektion. fy fan vad kaos det skulle bli i min hjärna. jag skulle gråta, få panik och typ.. döööö..? jag har i alla fall min älskade loka här, den finns alltid för mig hehe. Vattenmelon och citron & persika och mango (har jag för mig..?) är verkligen att rekomendera. jag tycker att man knappt känner någon sak på dom flesta, fast det kanske är mer ramlösan? jaja, dom här smakar i alla fall. Kärlek till bubbelvatten!

jag skrev ett morgon inlägg vid kl 7, men jag glömde publicera det. typiskt mig!

Ni borde inse

jag är super trött, gick och la mig igen och ställde klockan på 06.30, vad hände? jo jag vaknade nu. jag tror jag ska svimma, så trött är jag. änå har jag sovit sju och en halv timme ungefär.. jag mår verkligen jätte dåligt. min halsbränner och jag är riktigt varm. dööda mig bara, här och nu!

jag har lovat mig själv att aldrig skära mig själv. jag hatar smärtan när man ramlar, river sig eller av misstag skär sig i fingret när man skär grönsaker typ. det värsta och hemskaste som finns är självskadebeteende. jag vill ärligt talat bara krama om dom som gör så mot sig själv och jag kan gråta av att någon annan beteer sig på det sättet. jag får panik av att råka skära mig på ett papper, usch.. jag har tänkt skära mig tre gånger i mitt liv, men har aldrig gjort det och blir nästan arg för att jag ens tänkte tanken.

jag ber alla som skär sig att trycka på bilden nedan, det är en länk till en hemsida. jag grät när jag såg bilderna. och jag hoppas ni inser att ni borde slutar, för jag vet att en del inte kan, men se bilderna på hemsidan då!!!

Före och efter

Jag har ju lovat före och efter bilder. Så här har ni! 12-14 kilo kan göra skillnad, jag ser dock inte så stor skillnad, bara på det som står ut. Ärligt talat börjar jag bara garva när jag ser bilderna. Som jag sa, jag är fet och jag var fetare. Men jag är påväg mot 48 kg. Linnet är till och med lite pösigt mellan revbenen och naveln.

Jag kan, då kan du också!








jag ger upp

jag tror förresten J (jakob) har hittat någon annan. han hör inte av sig längre, jag hör av mig och då försöker han knappt ha ett samtal. jag bryr mig helt enkelt inte mera, nu är det hans tur att visa om han nu verkligen vill att jag ska finnas i hans liv. för skriver/ringer han inte, då är det liksom.. slut. för jag orkar inte längre, så här har det vart två gånger. nu är det upp till honom.

1# 1 sak ni inte visste

jag fick tipset om att skriva 10 saker ni inte visste om mig. så jag kör på 1 sak per dag eller nästan varje dag.

jag har inte lärt mig att visa känslor
jag hatar stunder då jag måste visa känslor, för jag vet inte hur jag ska betee mig. jag har ställt in massvis med ''kalas'' när jag fyllt år. Varför? Jo, jag har svårt att visa när jag blir glad. Och att få massa presenter är som en tortyr för mig. jag vet inte hur jag ska betee mig då. istället för att göra som många andra: ''Åh, tack! jag älskar det verkligen! Jätte fint! tack så mycket!'' så är jag mer : ''tack''. många uppfattar det som att jag inte gillade vad jag fick, men det är inte sant..

samma sak med förhållanden. jag vågar inte. Varför? han fyller ju år någon dag, jag med, fira 1 år med varandra osv. när han fyller år så köper man ju saker till sin pojkvän, jag vet inte vad jag ska köpa, hur jag ska göra. vanliga människor : ''grattis världens bästa pojkvän'', medans jag : ''grattis på födelsedagen!''. och tänk om han hatar det han får? jag hatar sånt här!

När någon är ledsen, behöver tröst och en kram. ''åh gumman det kommer lösa sig'' och sedan sitta och hålla om sin vän, det klarar jag inte heller av. jag vet inte varför. jag är mer den som har lösningen på problemet. den folk kommer och behöver prata med, inte när dom behöver tröst. jag älskar att hjälpa andra och göra dom glada. men jag vet inte hur, jag är så svag. jag hatar mig för det här!

benform - uäk

jag har alltid hatat min form på mina ben. jag har förresten tagit några bilder, framifrån på mina ben. eftersom att så pass många har lagt märket till att jag alltid tar kort uppifrån. sanningens ögonblick typ haha, inlägget kommer senare..


Snälla hjälp mig

om ni hade..

Jakob - en kille, som bor långt bort, ett par år äldre. har en helt okej längd (ca 185 cm) kanske ska flytta till din stad, men sen kanske han inte kan göra det heller, det vet man inte än. som man kan prata med, som skulle acceptera din ätstörning och som finns där för dig. någon du kan prata med och någon som är så där super fin. som du inte behövde skämmas över ett piss. men är rädd för om du ska säga något fel. han träffar gärna dina vänner och är gärna bland folk, han är inte feg. knappt blyg alls och verkar bestämd med vad han vill. och han är ganska säker på sig själv. din pappa skulle aldrig acceptera att du var med någon i den åldern (han är inte pedofil gammal, det är bara min pappa som har en åldersgräns på mina killar). din mamma gillar honom men din pappa kommer alltså aldrig tillåta det. fast du bor inte hos honom, så det är inte så farligt. Och din syster gillar honom, förutom åldern. han är mysig.

och..

Mitt ex Jens - en annan kille, som bor i närheten. också ett par år äldre, men inte lika många år. är super långt (190 cm någonting). som du skulle kunna träffa lätt eftersom att han bor nära. du skulle aldrig våga berätta om din ätstörning och han är inte bra att prata med när man mår dåligt. ''allting kommer ordna sig'' är typ svaret på allt. han är super gullig och skriver saker du alltid vill höra. man behöver inte vara rädd om man säger något dumt, man behöver inte skämmas över någonting av det man säger. dock så gillar han inte att vara bland människor, han är riktigt feg. ganska blyg är han också, han vet inte riktigt vad han vill, jävligt osäker. din syster ogillar honom, din mamma gillar honom mycket och din pappa skulle acceptera åldern på honom. han är ganska mysig.

och ja.. längden är viktig för mig hahahahahaha..
du gillar båda två och skulle tänka dig vara med båda.
Vilken skulle du valt? Om du inte vet, vad skulle du göra?

Jag behöver verkligen verkligen verkligen hjälp..

varför?!

mindre i spegeln - fet på kort
mindre fet på kort - fet i spegeln
?!


Tidigare inlägg
RSS 2.0